Belysningsbranschen

Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter.

Fakta om flimmer och LED

Att säga att LED skulle introducera flimmer är en felaktig generalisering. Ljusmodulering och flimmer är inte ett problem för LED som teknik, problem kan däremot uppstå vid användning av undermåliga produkter och/eller vid felaktiga installationer.

Den nya tekniken med LED har inneburit att många lycksökare försöker ta sig in på marknaden utan att besitta den kunskap som krävs för att skapa tekniskt fullgoda belysningsanläggningar och en god ljusmiljö. Det blir därför allt viktigare att arbeta med de seriösa aktörerna som finns på marknaden och välja produkter av god kvalitet som bl.a. eliminerar risken för flimmer.

Om ljusreglering av LED
När det gäller drivdon för LED så finns det två huvudsakliga tekniker som används vid ljusreglering:

  • Pulsviddsmodulation (PWM)innebär att man driver lysdioderna med en modulerad spänning, och bör aldrig understiga 300 Hz vid ljusreglering.  
  • Strömreduktion/Amplitudmodulering (AM) är en annan teknik som används i drivdon för LED, och innebär att man sänker strömmen till lysdioderna för att reglera ner ljuset.

Problem med icke-kompatibla dimrar
Flimmer i LED-installationer kan även förekomma där icke-kompatibla dimrar används, framför allt märks det där glödljus- (framkant) eller lågvoltsdimrar (bakkant) förekommer. Detta gäller både LED-lampor och LED-armaturer, och i den här typen av installation är det extremt viktigt att man konsulterar sina leverantörer vilken kombination av LED-produkt och dimmer som bör användas.

Att både visuellt och icke-visuellt flimmer är något man bör undvika är något som Belysningsbranschen helt ställer sig bakom. Branschföreningens arbete strävar efter att god belysningsteknik kommer till användning, både för att spara energi men framför allt för att öka ljuskvalitén och komforten i våra anläggningar.

Temporal Light Artefacts (TLA) – kontroll av ”flimmer” med mobil-telefonkamera

TLA, ofta kallat för ”flimmer”, är med en viss frekvens återkommande förändring av ljusflöde över tid och alla typer av ljuskällor kan ge upphov till ”flimmer” i någon form.

”Flimmer”(TLA)-problematiken påverkas av flera parametrar såsom ripple strömmens frekvens (lågfrekvent eller högfrekvent), modulationsdjup (% avvikelse från börvärdet) den s.k. ”duty cycle” men även färgtemperatur och ljusflöde. Beroende på samverkan och påverkan av ovan nämnda parametrar kan det ge upphov till: synligt och  ej synligt flimmer, stroboskopiska effekter, ”phantom array” fenomen eller interferens med annan teknisk utrustning.Forskning pågår om hur ett synligt eller ej synligt ”flimmer” påverkar välbefinnandet. (ex huvudvärk, trötthet och koncentrationsstörning).

Det har föreslagits att man kan kontrollera om en ljuskälla ”flimrar” genom att hålla mobilkameran nära ljuskällan. Om det då uppstår ”ränder” på bildskärmen så indikerar det på att ljuskällan flimrar. Dessa ”ränder” beror på interferens mellan mobilkamerans bildfrekvens och ljuskällans eventuella ”flimmer”.

Mobilkameran är dock inte ett tillförlitligt mätinstrument för att definiera ljuskällans ev. ”flimmer”. Olika kameror har olika bildfrekvens och även kamerans inställningar kan påverka resultatet på olika sätt. En mobilkamera kan, t ex visa en korrekt bild utan ränder men det säkerställer/bevisar inte att det är ”flimmerfritt” även om kameran i detta exempel inte visar någon interferens. Likaså kan mobilkameran visa på/indikera ”flimmer”, dock säger det inte något om vilka nivåer eller typ av störning (som ex frekvens) som det handlar om utan endast att det förekommer någon form av störning.

Det finns idag inte några enkla sätt att mäta ”flimmer” på ett korrekt sätt utan man får fråga leverantören om ”flimmer” från aktuella produkter eller använda en för uppgiften avsedd teknik och utrustning.

Av Belysningsbranschens Tekniska Kommitté 

Mariana Figueiro

Det senaste om ljusets påverkan på människan

Ljusets påverkan på oss människor är ett högaktuellt forskningsområde idag. Att ljus och hälsa hänger ihop och att vi, genom ljusets hjälp kan påverka, till exempel, vår dygnsrytm och vakenhet är det ingen som ifrågasätter men sammanhangen är komplicerade.

Mariana Figueiro är professor vid Lighting Research Center i USA och en av de ledande belysningsforskare inom området. Läs om hennes forskning i en kort artikel som publicerats nyligen i tidningen Ljuskultur. Nedan hittar du en film där Figueiro berättar om de senaste upptäckterna.

youtube-logo

Gemensamt upprop om belysning och trygghet

Swedish_IDL_Logo_Color-2

Den 16 maj arrangerar UNESCO för första gången den Internationella Ljusdagen. Runt om i världen sätts fokus på belysningen betydelse för t ex forskning, kultur, hållbarhet och samhällsutvecklingen i stort. Tanken är att påvisa hur vetenskap och teknisk utveckling kan bidra till att uppnå UNESCOs mål när det gäller utbildning, jämställdhet och fred.

I Sverige har vi valt att sätta fokus på trygghets- och jämställdhetsfrågorna mot bakgrund av BRÅs senaste nationella trygghetsundersökning. Det sker dels genom ett Riksdagsseminarium och dels genom att branschen uttalar sig i ett gemensamt upprop om belysningens möjligheter att bidra till ett tryggare samhälle.

UPPROP – utnyttja belysningens möjligheter för ett tryggare samhälle!

Den 16 maj arrangerar UNESCO för första gången den internationella Ljusdagen, för att sätta fokus på belysningens betydelse. I Sverige firas dagen med att ett antal intressenter i ett gemensamt upprop föreslår en nationell översyn av hur landets kommuner ska bygga sina utemiljöer för att skapa trygghet. Dagen till ära genomförs ett seminarium i Sveriges riksdag.

Trygghet och jämställdhet
I Sverige vill vi som undertecknar detta upprop sätta fokus på trygghets- och jämställdhetsfrågorna mot bakgrund av BRÅs senaste nationella trygghetsundersökning. Mätningen visar att många upplever otrygghet utomhus sent på kvällen, och att otryggheten är ojämnt fördelad. Trettio procent av alla kvinnor känner sig mycket eller ganska otrygga och tolv procent avstår från att gå ut på kvällstid. I så kallat socialt utsatta områden känner sig mer än hälften av kvinnorna som bor där mycket eller ganska otrygga. Detta tycker vi visar på att tillgången till staden inte är jämställd och jämlikt fördelad.

Medveten gestaltning
I dagens samhällsplanering hanteras belysningsfrågan ofta bristfälligt och till förmån för kortsiktiga kostnadsbesparingar. Vi påstår att vi med kunskap om arkitektur, ljusdesign, socialantropologi och ny teknik kan utforma offentliga miljöer på ett mer energieffektivt, medvetet, trygghetsskapande och ekonomiskt försvarbart sätt.

Kunskap och kompetens
Vi, som på olika sätt arbetar med ljusplanering och belysning i den byggda och offentliga miljön vill bidra med vår kompetens och vårt engagemang för att åstadkomma en mer rättvis fördelning av väl gestaltade och ljussatta offentliga miljöer. Vi menar att det finns en stor underutnyttjad potential i kunskap om hur upplevd trygghet och hållbarhet kan öka genom väl gestaltade miljöer som fungerar även när det är mörkt ute. Vi är övertygade om att vår kunskap om ljusplanering kan hjälpa till att skapa både en känsla av trygghet och till social sammanhållning, samtidigt som samhällets kostnader kan minska.

Vi vänder oss därför till landets beslutsfattare:
-Regeringen har nyligen gett Boverket i uppdrag att förstärka arbetet med arkitektur och gestaltade livsmiljöer. Det är viktigt att Boverket inkluderar belysning och hur det offentliga rummet på bästa sätt gestaltas under timmar utan dagsljus för att uppnå hög kvalitet, trygghet och hållbarhet.

-Både regeringen och berörda kommuner bör avsätta särskilda projektmedel för ombyggnad av offentliga miljöer i socialt utsatta områden. Projekten bör inriktas på hur trygghet ska skapas för alla samhällsgrupper, där belysning och ljusplanering utgör självklara redskap.

Den internationella Ljusdagen firas även i riksdagen. Där har riksdagsledamöterna Emma Hult (MP) och Ola Johansson (C) bjudit in till ett frukostmöte för att diskutera belysnings- och ljusplaneringsrelaterade möjligheter för att göra våra offentliga miljöer tryggare.

Belysningsbranschen – branschorganisation för tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter

Ljusarkitekterna – arbetsgrupp inom Sveriges Arkitekter

Svensk Ljusdesigner – branschorganisation som verkar för erkännandet av ljusdesigner som yrkesgrupp

IALD Sweden/Nordic – internationell organisation for ljusdesigner – IALD ingår i styrgruppen globalt för Internationella Ljusdagen

Jönköping University – School of Engineering – Avdelningen Bygg och belysning

Hemljus – branschföreningen för leverantörer av hembelysningsprodukter