Belysningsbranschen

Senaste rön om arbetsplatsbelysning

Hur ljussätter man för att människor ska må så bra som möjligt? Det vet Tommy Govén, ljusdesigner och ljusforskare inom miljöpsykologi vid Lunds universitet. Han är en av dem som
ska bidra med sin experthjälp när CEN, den europeiska organisationen för standardisering, i år reviderar standarden för belysning av arbetsplatser inomhus.

– Ljusets kvalitet, riktning och fördelning i rummet har stor betydelse, framför allt ljuset runt om oss på väggar och tak, det så kallade omfältsljuset. Det har en mycket större inverkan på hur vi mår och presterar än vi tidigare trodde, säger Tommy Govén. Utomhus utgörs vårt omfält av himmelssfären. Omfältsljuset får oss att producera vakenhetshormon vilket gör oss pigga och hjälper oss att hålla reda på natt och dag. Ju mer omfältsljus, desto högre hormonnivå. Inomhus motsvaras omfältet i huvudsak av rummets väggar och tak. Framför allt under den mörka tiden på året måste man fokusera
mer på omfältet inomhus menar Tommy Govén.
– Vi har tidigare studerat niondeklassare i London och nu nyligen gymnasieelever i Helsingborg och äldre på ett boende i Lund. Alla studier visar samma sak – att ett förhållandevis ljust omfält gör att man presterar bättre och blir piggare, inte minst på morgnarna. De elever som studerade i klassrum med ett jämförelseklasserna, säger han.

Laboratoriestudier har visat att försökspersoner känner sig mer aktiva ju högre omfältsljus de vistas i. Men intressant är också att de känner sig mest positiva vid lagom mycket ljus och mest negativa och sämst till sinnes vid en för ljus omgivning (>300cd/m2). För på samma sätt som bra ljus påverkar oss positivt så påverkar felaktigt ljus oss negativt. Mörka rum ökar till exempel produktionen av sömnhormon vilket gör oss trötta och nedstämda. För ljusa rum gör oss stressade. Och felaktigt riktat ljus vid arbetsplatsen kan ge upphov till skadliga arbetsställningar.
Det får inte heller finnas bländande ljuskällor i synfältet.

BLÄNDANDE BELYSNING FÅR PUPILLEN ATT DRA IHOP SIG. DEN SLÄPPER DÅ INTE IN LIKA MYCKET LJUS TILL NÄTHINNAN MED RISK FÖR ÖKAD TRÖTTHET OCH SÄMRE SYNFÖRUTSÄTTNINGAR SOM FÖLJD.
– Detta orsakas av kontrastbländning. I ett mörkt omfält blir en armatur bländande, men inte i dagsljus. När du läser en bok på kvällen är omfältet mörkt. Det dröjer då inte länge förrän du blir trött eftersom du bländas av de vita boksidorna. På samma sätt blir du trött speciellt om du arbetar i en mörk omgivning med bländande armaturer, säger Tommy Govén.

REFLEKTERAT LJUS FRÅN VÄGGAR OCH TAK, LAGOM STARKT OCH JÄMT FÖRDELAT ÖVER STORA YTOR, MINSKAR RISKEN FÖR BLÄNDNING.
I sina studier mäter Tommy Govén och hans kollegor, inte minst forskaren Thorbjörn Laike, belysningens påverkan på människan på tre sätt; biologiskt, visuellt och emotionellt.

– Belysningen i vårt omfält samt ljusets spektrala sammansättning och färgsammansättning påverkar människor biologiskt och prestationen över tid. Effekten beräknas genom att mäta hormonhalterna i saliven, säger Tommy Govén.

Visuellt goda förutsättningar skapas av ett välriktat ljus som ger dig rätt förutsättningar att utföra ditt jobb, så att du ser vad du arbetar med. Den emotionella delen av belysningen gör att ljuset i rummet tillsammans med dagljuset upplevs som naturligt, varierat och i samspel med rummets färgsättning.

– Det är viktigt att vi inom standardiseringsarbetet tar till oss den senaste forskningen så att man vid planeringen av våra framtida arbetsmiljöer även tar hänsyn till människans behov av belysning såväl visuellt som icke visuellt för ett bättre välbefinnande och för att kunna prestera bättre. Arbetsmiljöverkets riktlinjer för god belysning hänvisar exempelvis ofta till gällande europeiska standarder som tillämpas i Ljuskulturs Ljus & Rum, säger Tommy Govén.

UNDER 2015 PÅBÖRJAS ARBETET MED REVIDERINGEN AV DEN GÄLLANDE SVENSKA OCH EUROPEISKA STANDARDEN SS-12 464-1 SOM REDOGÖR FÖR BASKRAVEN FÖR BELYSNINGEN AV ARBETSPLATSER INOMHUS.
Hänsyn kommer då att tas till den senaste forskningen om hur vi påverkas av ljus visuellt, biologiskt och emotionellt.