7 viktiga begrepp för en god ljusmiljö
Rätt ljussättning gör oss gladare
Men ljus påverkar även hur vi känner oss. Rätt ljussättning tycks helt enkelt göra oss gladare. Självklart är de emotionella effekterna av ljuset de mest subjektiva – det har studier visat. Vi har alla olika upplevelser av rumsljuset, omgivningens färger och ljusets färg, dynamik och av den komfort vi upplever under en längre tid. Dessa effekter
– de emotionella aspekterna av ljussättningen – kan beskrivas som ”den emotionella reaktionen av den spontana upplevelsen av rummet samt upplevelsen av rummet över tid”.
7 VIKTIGA BEGREPP
Hur vi uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som iakttar och beskriver ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning, reflexer, ljusfärg och ytfärger. Det är en metod som ursprungligen är utvecklad av Anders Liljefors, professor emeritus vid KTH, och den visar att det går att träna upp sin förmåga att se och utnyttja de visuella förhållandena och hur de samspelar med de fysiska förhållandena.
Ljuset och färgen i vår omgivning uppfattas bara av den som ser. Därför är det viktigt att komplettera rekommenderade och mätbara värden med en visuell utvärdering. Rummets fysiska förhållanden – utformningen, ytornas ljushet, färgerna, texturerna och arbetsställningarna – är naturligtvis väsentliga för planeringen. Det är de olika visuella förhållandena som tillsammans med det valda ljuset och dess fördelning i rummet och p. arbetsplatsen som skapar förutsättningar för våra visuella, biologiska och
emotionella upplevelser av vår omgivning. Det är även genom synupplevelserna du bäst kan bedöma hur ljuset ska behandlas.
Ljusnivå och ljusfördelning
Hur ljust eller mörkt det är i omgivningen har betydelse för hur du upplever skuggor, kontraster, färger och atmosfär. Genom att höja eller sänka ljusnivån i
ett rum kan du förändra upplevelsen. Ju ljusare det är i rummet desto klarare och skarpare blir färgerna, och ju mörkare desto diffusare och svagare blir kontrasterna.
Även ljusets fördelning i rummet, det vill säga var det är ljusare respektive mörkare, har stor betydelse för hur vi ser och uppfattar omgivningen. Det är medelvärdet av de olika ytornas ljushet som bestämmer ögats adaptation. Hur snabbt ögat anpassar sig till olika ljusförhållanden beror p. hur stor skillnaden är mellan det ljusa och det mörka.
Adaptationen från ljust till mörkt går långsammare än tvärtom. Skillnaderna i ljushet mellan ytor som ligger bredvid varandra avgör kontrasten, som i sin tur bestämmer hur lätt eller svår omgivningen är att uppfatta.
Det är viktigt att det går att höja och sänka ljusnivån i ett rum, eftersom ljusbehovet är individuellt och dessutom ökar med åldern. Ljusskillnaderna bör inte vara alltför stora, eftersom det tar tid för ögat att anpassa sig efter olika ljusförhållanden. Om ögat måste adaptera sig för ofta, kan du få huvudvärk och bli trött.
Skuggor
Skuggbildningar gör att du kan uppfatta former och bedöma avstånd. Det du tittar p. kan se helt olika ut beroende p. hur ljuset faller och om det är mjukt eller hårt. När ljuset faller in snett uppifrån uppfattar du det som naturligt. Om det kommer från en liten lysande yta placerad långt bort, till exempel från solen eller en strålkastare, blir b.de ljus och skuggor hårda. Ljus från flera ljuskällor och riktningar, eller ett indirekt ljus från ljusa rumsytor, gör däremot både ljus och skuggor mjuka. Skuggor som är för hårda kan göra att du inte kan utföra dina arbetsuppgifter på rätt sätt. I många situationer kan det rentav vara farligt. Därför är det viktigt att tänka på hur ljuset faller över arbetsplatsen.
Bländning och reflexer
Om ögat utsätts för en högre ljushet än det är adapterat för upplevs det som bländning, som när du möter en bil i mörkret med helljuset på. Det bländande ljuset kan komma från en lampa, genom ett fönster eller från en yta i ditt synfält som av någon anledning har starkare ljushet än det du tittar på. Ibland kan bländning orsaka efterbilder – om du till exempel tittar in i solen och sedan tittar bort, uppstår en efterbild av solen i ditt synfält. Du kan också bli bländad av alltför ljusa ytor i synfältet, liksom av intensiva reflexer från blanka ytor.
Med åldern blir du känsligare för bländning, Eftersom ögonen får svårare att anpassa sig till olika ljusförhållanden.
Bländning och reflexbländning är både tröttande och obehagligt. Du undviker det bland annat genom att rikta belysningen rätt och vid behov skärma av ljuset från fönster och armaturer.
”Ögat kan uppfatta flera miljoner olika färgnyanser.”
Ljusfärg, färgtemperatur och ytfärger
En egenskap hos belysningen som du lätt uppfattar är en ljuskällas färgtemperatur. Ljusfördelningen i rummet påverkar också dess färger. Upplevd ljusfärg beskrivs som varm, neutral eller kall. En varm ljusfärg i hemmet kanske du har skapat genom att ha milda färger och svagare varmvita LED-ljuskällor, som genom ljusets varma ljusfärg framhäver gula och röda nyanser och tonar ned blå och gröna nyanser.
På arbetsplatser är det vanligare med ett neutralt ljus då man har ljusa väggar och LED-ljus med en kallare ljusfärg och att få färger sticker ut mot någon annan.
Vilken färgtemperatur du väljer hos en ljuskälla beror på vilken rumsupplevelse du vill skapa, vilka färger som redan finns i rummet och vad rummet ska användas till. Alla olika typer av ljuskällor återger färger på olika sätt och skapar därmed olika upplevelser trots att färgerna i omgivningen kan vara densamma.
Det är inte ljusets strålar i sig du ser eftersom de är osynliga, utan samspelet mellan strålningen och färgerna i omgivningen.
Ditt färgseende anpassar sig till ljuset och omgivningens färgskala, s. du ser oftast en färg olika beroende på ljusförhållanden. I undersökningsrum på ett sjukhus är valet av ljusets färgtemperatur och dess förmåga att återge färger naturligt extra viktigt, eftersom vårdpersonalen ofta bedömer patientens hälsotillstånd genom att se på huden.
Källa: LJUS & RUM – planeringsguide för belysning inomhus, utgåva 4
Utgivare: Ljuskultur, 2022.
